Det är något jag saknar från Sverige. Det är det, barn och barnbarn, så är det inte så mycket mer. Arbete blir det inget, får se om jag får köra grus och skrot åt VD:n i sommar.

Man lär sig något varje gång på ett Round Table. Häromdagen var vi fyra stycken. Det var två norskar med fruar, dansken och hans sambo, städerskan och jag. Damerna hade ju kunnat ha ett eget Round Table, vid ett annat bord, men istället valde de att sitta vid oss., så ibland blev vi tvungna att använda Engelska.

Då började jag prata det lilla thai jag kan med damerna, strax därefter var ordningen återställd.

De har kul åt mina uttal ibland, det unnar jag dem gärna att skratta åt, även om det inte är speciellt roligt. Jag skulle säga SKYLL DIG SJÄLV, och uttalade det Panha. Det betyder istället 1500. Det ska uttalas Panhaa, med långt a. Så det ska jag försöka komma ihåg nu i fortsättningen.

Vi snackade Norsk historia. Det kom sig av att dansken började prata om ett torn i Köpenhamn nära Christiania, som har över 900 trappsteg. Jag var inte riktigt med i samtalet från början, pratade med städerskan. Men så började Norsken också prata Christiania jag uppfattade det som att de pratade Norsk historia.

Så var vi genast inne på det ämnet. Jag visste ju att Oslo hetat Christiania tidigare, namnet Oslo fick de så sent som 1925, det trodde jag var tidigare. Den belevade av norskarna slog upp det. Då sa den andra norsken att Oslo hade hetat Nidaros också. Det visste jag var fel, men jag visste inte att det var Trondhiem som hade hetat det. Den upplysningen kom från den andra norsken, som verkade ganska belevad. Han slog genast upp och kollade fakta om det var något vi inte var överens om. Jag fick också veta att Nidaros är ett namn från vikingatiden, det kunde han utan  att slå upp det.

På ett Round Table ska man vara tre till fyra stycken. Det ska vara basen i gruppen. Men för att det inte ska bli enformiga samtal, så ska värden för kvällen, eller någon i gruppen bjuda in någon annan. Det kan vara både en eller två stycken, men mer än sex ska man inte vara. Man hittar på ett eller flera ämnen att prata om under tiden man dricker öl. Det kallar jag samvaro. Jag tog upp det lite försynt med Leffe, men då kallade jag det Herrmiddag, men det slog han ifrån sig på. Men ska ta det igen, så han förstår vad jag menar.

I torsdags skulle jag möta mitt livs kärlek stod det på Facebook. Jag lämnade inte lägenheten., och låste dörren om mig. Sedan hör jag Janne Önnerud sjunga på Youtube att kärleken kommer genom fönstret. Så då låste jag balkongdörren också, och drog för gardinerna.