Har en vän till mig på Facebook som sysslar med båttransporter, till bl.a. Thailand. Han har lång erfarenhet, den har han skrivit ner i en lång serie, där man får reda på allt! Och när jag skriver allt, så menar jag verkligen allt!

Tyckte det här var så intressant och jag tyckte det få kan komma till gagn för flera! Jag frågade därför Gregor Almergren om jag fick publicera det på min blogg. Har alltså fått tillstånd till det. Det är skrivet på ”bloggsätt”, och är väldigt lättläst. Han berättar om sina upplevelser i Thailand och ger många goda råd.

 

Kapitel 1

Hejsan!!

Jag tänkte försöka att sammanfatta på ett vettigt sätt hur det fungerar, och några tips om vad att tänka på, när man skall skicka/skeppa sina flyttsaker/bohag till det förlovade landet Thailand. Detta gäller ju naturligtvis andra länder också, så även om ni skulle ha en förfrågan till Australien eller vart ni vill, bara hör av Er till mig på [email protected]

Jag hoppas att jag som varande ”shipping-kille”, fortfarande aktiv, och boende härnere i Thailand kan vara till någon liten hjälp i alla fall för de av Er som funderar i banor som t.ex. flytta till Thailand och skeppa delar av sina saker hit ner. Ni är välkomna att kontakta mig om ni vill ha min hjälp med frågor eller med transporten av Ert gods.

Förutsättning är då att vi bor i Sverige, och har funderat, och vill nu realisera de tankar man haft om flyttning och transport. Man har naturligtvis mängder och mängder av frågor. Alla unika för just dig och din familj. Jag kan inte sätta alla dessa på pränt. Men ni får mer än gärna skriva här, så lovar jag att svara efter bästa förstånd.

Första tanken är ju då; – ”Vad skall man ta med sig vid flytten”  är det bra att ta med sig rubb och stubb??? Detta är ju en väldigt individuell fråga som brukar lösa sig, när man har verkligen satt sig ner och värderat bl.a. fraktpriser mot vad det kostar att nyanskaffa sakerna nere i Thailand. I denna värdering kommer också det s.k. ”affektionsvärdet” att ställa krav på Er.

Har man möbler som är helt funktionsdugliga och dyra i inköp och som man trivs alldeles utmärkt i och fortfarande är fräscha så de är värda transporten, så kanske manb skall betänka att nyan-skaffa möbler i Thailand kan bli ganska ”billigt”. Men vi alla som har och har haft hem, vet ju att oavsett hur billigt saker och ting är, så kommer det alltid ”till” saker och ting som man inte tänkte på.

Att fylla ett helt nytt hem i Thailand kostar trots allt ändå sina slantar, och om jag hade varit i den sitsen, så hade jag nog försökt att teoretiskt försökt att ”fylla” mitt teoretiska hem nere i thailand med möbler och samla på mig uppgifter vad sakerna VERKLIGEN kostar härnere. För det rullar på snabbt med utgifterna för det nya hemmet.

PRO med att skeppa en hel container s.k. FCL, den rymmer ju runt 28 m3 gods, det är ju att man får med sig precis allting från det förra hemmet, och det kan vara avsevärda värden vi pratar om. Kostnaden för en container dock brukar hamna på runt SEK: 31.000:- om man bor mer än 20 mil ifrån Bangkok. Jag räknar då också med att man bor cirka 15 mil ifrån utskeppningshamnen Göteborg.

Tror man att man kan fylla hela sitt nya hem i Thailand för MINDRE än SEK: 30.000:-, så bör man nog överväga att istället välja det andra fraktalternativet som kallas för styckegods, eller på rent språk LCL. Här betalar man ju bara frakt för det m3-antal som godset mäter (längden x bredden x höjden).

Jag har märkt under årens lopp att i de fall där man vill börja om med allting, och köpa nytt nere i Thailand, där brukar man hamna på runt 4-5 m3 till slut, alltså runt 3 pallar. men det är ju väldigt individuellt. Man väljer då bort möblerna, och koncentrerar sig på hushållsartiklar, verktyg, leksaker och privata ädodelar typ lite böcker och sängkläder och handdukar m.m.

Kapitel 2

När vi har bestämt oss för vad vi vill göra, så är det dags att fundera på packning av godset, och här finns olika vägar att gå. Men en sak som ALLTID fungerar bäst det är att gå till en kontorshandel och köpa in en rulle bubbelplast med ett gäng tejprullar av den breda sorten ni vet. Rullen med bubbelplast kostar faktiskt en liten slant, kanske runt 6-800:-, men det är en väl värd investering skall ni veta…

För de kunder som väljer bort en container som alternativ och skeppar sitt gods som styckegods, har i flera fall valt att ”bygga” lådor med hjälp av att snickra runt pallen eller att använda s.k. pallkragar. Det brukar ge ett alldeles charmant skydd emot både skador som repor på godset. och dessutom så hålls ju ”klåfingriga” typer borta.

Under tiden som ni packar era saker, så skall ni föra ”lista” över era tillhörigheter. det finns lite riktlinjer här som är ovärderliga att följa. Vist kan man fuska till det i latmansland, men varför utmana ödet i form av en förbannad tulltjänsteman borta i Thailandet, det är ju bara idi*tiskt!!

Därför, skriv packlistan på engelska. har ni möjlighet med t.ex. en thaifru, så skriv den också på thai, det visar respekt. Lika mycket som långbyxor och skjorta visar respekt på Immigrations-kontoret.

Listan skall vara detaljerad, men inte hopplöst detaljerad. jag ger härmed ett par stycken exempel på hur det kan se ut, ni kan säkert göra just ”Er” lista ännu snyggare:
PACKINGLIST FOR FAMILY NOI ENGLUND

1 carton kitchenware
1 carton books
1 carton book
1 carton tools
1 carton bedroomware
3 tables
12 chairs
4 drawers
2 bookshelves
1 colour-TV panasonic 52 ” model XYZ-001 secondhand year 2005
1 refrigator Electrolux model UOP-302 secondhand year 2009
4 mirrors
Växjö den 27 september 2012
………..
Noi Englund

Ungefär så här håller ni på. Allt som är elektriskt försöker ni att vara lite mer detaljerade med. De saker som kan tänkas vara ”target” för thailändska tulltjänste-männen är ju de med värde på sig. Så försök att ha dokumentation på sakerna om möjligt. ”Hitta” gamla fakturor som visar att TV;n verkligen är så gammal som ifrån 2005.. och inte är värd mycket nu för tiden.. Ni har bevisbördan..

Maskinskriven packlista, visst jag har hört om folk som berättar om sina handskrivna packlistor, och klarat så sig bra igenom tullen. Visst så kul för Er. Men de som drabbas är de som kommer efter Er, där tulltjänstemannen bara spyr över utländska svårtydda packlistor skrivna för hand. Tänk på att han har ett hellvete bara att tyda ren engelska och maskinskrivet. ordspråket ”En lycklig tulltjänsteman är en generös tulltjänsteman”, och visst vill vi alla ha den killen på vår sida, eller hur???

Så nu är det packat och klart och Er utvalde shippingkille, kanske jag rent av, blir emailad och ni beställer transporten med datum och allt. Det gäller nu att ni verkligen försöker ha en kontakt som ni kan lita på. Det gäller för Er att kolla offerten, så att ”allting” finns med där. det finns ju inget trökigare än ekonomiska överaskningar, eller hur?

Godset är nu packat in i Er container, och den har plockats upp av containerbilen och körts till hamnen i Göteborg. Nu när fartyget har lämnat hamnen antingen i Göteborg eller Hamburg/Bremerhafen/Rotterdam/Antwerpen, detta beroende på vilket rederi Er shipping kille har valt att samarbeta med. Då kommer fartygsagenten att utfärda ett konossement, på engelska ett s.k. ”Bill of lading”. Det är alltså på ren svenska en ”fraktsedel” på sjön. Ni kommer att få uppge:

– Fullständigt avsändningsnamn, personnummer och full adress.
– Mottagare med fullt namn, full adress passnummer samt telefonnummer i
Thailand där man kan nå Er vid ankomsten av godset.
– containernummer
– sealnummer (sigillnummer)
– kolliantal
– vikt

En VIKTIG sak i sammanhanget är att ni som har en thaifru, skriver naturligtvis thaifrun som avsändare och mottagare, glöm nu inte vid dubbla pass att skita i att nämna det svenska passets nummer, ta endast med thaipassets nummer. Vidare så MÅSTE den som står som avsändare fortfarande vara skriven vid tidpunkten när jag utförtullar sagda container ur Sverige. Det sker när jag kör in containern in i hamnen i Göteborg. Man får ICKE exportera gods ut ur Sverige om man inte är skriven i Sverige.

Kapitel 3

När containern har kommit in i hamnen, så är det dags att uppfylla shippingkillens största önskan och det är att betala räkningen. Alla ni som tror att det finns kredit, eller att ni skall betala vid framkomsten, glöm det snälla. För flyttsaker och bohagsflyttningar så finns ingen kredit, utan det är betalning omgående efter slutförd lastning. Jag nämner det bara, så ni inte blir besvikna. Har själv fått så många olika förslag ifrån privatmänniskor som flyttat, så man kunnat skriva en bok om det;

a – Om du skickar dokumenten nu så betalar jag på fredag!!!
b – jag vill inte betala allt nu, jag vet ju inte om du tänker göra ditt, så här får du 50%…
c – jag betalar när du levererar godset i Chaiyaphum…

Ja så kan det gå till, men betalning förfaller omgående för både privatpersoner som för företag vad det gäller flytt-transporter.

Och jag hoppas också att detta kan vara till lite hjälp för de av Er som inte är i ”branschen” då. Jag räknar här upp en s.k. transportkedja mellan Växjö (ex.) till Chaiyaphum (ex.), Thailand. De kostnadsposter som finns oftast är följande, baserat på att vi lastar en container;

a – Chassitransport eller SIMA-transport av containern till och från Växjö
b – Ni lastar själva i familjen eller hyr in folk
c – FOB-kostnader i GBG,s hamn terminalavgifter m.m.
d – Sjöfrakt Göteborg-Bangkok
e – Fartygsagentens avgifter s.k. ankomstavgifter
f –  Införtullningsagentens avgifter typ tullavgift och VAT och annat.
g – Transport av container till och från Chaiyaphum
h – Lossning av containern av familjen eller inhyrt folk

Ja så här kan en s.k. transportkedja se ut, eller kostnadskedja om ni så hellre vill. Se i alla fall till att ”utmana” de offerter ni stöter på, och kolla så att dessa poster verkligen täcks utav de företag ni vill arbeta med. Har själv märkt att många yngre förmågor som har fått ”komma in på kontoret” alldeles för snabbt, inte har mycket susning om alla detaljer, så det är upp till Er själva att stå på Er och hålla kollen på de ni väljer.

Ni kommer att ha frågor, som sagt var, och jag svarar gärna… bara maila mig på [email protected]

Kapitel 4

 Vid ”export” av varor, och i detta fallet då flyttsaker, bohag, personliga effecter, removals, ja det finns många namn på ”kärt barn”. Man bör då tänka på saker och ting i förväg. Vara noggrann, gärna utsätta den shippingkille som ni valt som Er leverantör, för frågor. Det gamla ordspråket som säger att – ” det finns inga dumma frågor, det finns bara dumma svar” fyller en bra funktion i detta läge i ens liv.

Vid ”i ordningsställande” av de underlag som kräves för att ”bevisa” värdet på Era saker som ligger i lådan eller containern, så kanske det någon gång kan vara svårt att hitta de där gamla kvittona eller fakturorna, det finns ju olika vägar att gå då för att klara sig ur den knipan, och hitta ner till de värden som man vill ha och visa tullverket i t.ex. Thailand. I det läget så får ni fråga mig PM-vägen eller emailvägen, det är inget som jag skriver här.

Stressa inte, ta det vackert i alla fall, och tänk igenom alla de steg som beskrivits ovan. Spara gärna noteringar och de mail som ni får från Er shippingkille. Det finns tillfällen i livet som ens goe leverantör i ett besvärligt läge inte längre känner till vad han lovat. Och det kan gälla handskak eller givna muntliga eller t.om. skrivna löften.

Kontrollräkna och ifrågasätt om ni känner att det inte stämmer. Många människor har jättesvårt att räkna själva, och jag menar nu alltså leverantörerna. Och det är ju inte bra om ni som kunder får betala för andra människor oförmåga att skriva och räkna. Så kolla summan som presenteras för Er. Och be om förklaring om det inte stämmer med vad ni tycker det skall vara.

Godset har nu kommit fram till t.ex. Bangkok, och nu börjar den ”thailändska huggsexan” vad det gäller att betala avgifter både relevanta som orelevanta sådana. Jag i alla fall har fått den uppfattningen om att det faktiskt inte går speciellt ”rätt” till här bland fartygsagenter, införtullningsagenter och tulltjänstemän. Om man jämför med ”falangvärlden” så bedriver Thailand en ren och skär lekstuga nere i hamnen i Bangkok.

Men låt Er icke avskräckas, har ni en duktig och erfaren shippingkille vid Er sida, så tar han reda på alternativen man har som importör, och presenterar det för Er som kund. Jag nämnde det förut vid något tillfälle, men min sista kund fick som svar via mig följande text när jag ifrågasatte varför han skulle betala 4.500 baht när det egentligen borde ha varit helt fritt ifrån avgifter:

Citat:
Hi ……..,
1) As informed before, mostly customs may levied some duty on some items that they may consider as not so necessary items such as electric appliance, kitchen ware, games, cd/dvd, some of decoration items…

2) We had clearly informed and explained to Mrs. …… for smooth clearance if she is acceptable for an amount of duty of Baht 4.500 and need not to get her original passport…it is also convenient for herself too.

I am intending to send a report of POD to you but it is regret the POD report is later than yours !!!!
Best regards,
slut citat

Så här får vi då ett s.k. alternativ presenterat för oss, OK det är bra med alternativ. Och detta alternativ gällde då att OM slutkunden (min kund alltså) accepterade att betala 4.500 baht, så skulle de slippa att åka hela vägen till Bangkok och lämna över original-passet till tullen där med allt kring krångel som det inneböär med spring emellan olika instanser och tjöta med konstiga tjänstemän.. Nu slipper de det besväret. Tullagenten tar hand om precis allting.

Lagar och regler härnere är för idi*ter och ”långsamma” människor känns det som faktiskt. I Thailand så kan allting lösas pengavägen verkar det som stundtals. Om jag får säga min egna mening, så är detta lite grand något av ett tudelat ”svärd”. Jag menar då att som falang, så vill man jobba efter givna regler och givna situationer där en sak antingen kan lösas eller icke lösas.

Nu på ålderns höst här i Thailand så har man då märkt att det å andra sidan finns en helt annan värld som helt är på kollissionskurs med övriga världen. Men jag tror nog att det ser ut på detta sättet i övriga 3:e världen också. Jag har i alla fall funnit nu, att jag hellre ”spelar med” och får saker gjorda än att jag sätter hårt mot hårt, och skall ha ”rätt”, men inte får något gjort. Så för kundens skull så presenterar man de alternativ som finns, råder kunden, och sedan får kunden göra som han vill.

Vi pratar icke om några stora livsavgörande pengar, utan det är väl egentligen bara principen som retas oss falanger, att där sitter det tjänstemän som helt öppet är med i ligor känns det som, och styr över en hel hamn i Thailand… Helt otroligt… Men igen.. mitt råd, spela med.. och spela samma spel. därför vill jag att ni PM;ar eller mailar.. som jag skrev ovan… så löser vi det så att det blir jämvikt nere i Bangkoks hamn.

Tullavgifter varierar väldigt mycket, precis som hemma. De ligger mellan 2% – 7% beroende på godsslag. Till detta så kommer det en tullmoms, som i Thailand är 7%. Hur man räknar ut tullen baserat då på värdet på godset, tullavgiften och tullmomsen, man gör då som följer:

Man har en sak som tullen i Thailand vill att vi betalar tull och moms på. Vi har bevisat värdet på denna sak till SEK: 10.000:-. Ekvationen startar med att man får ta reda på vilken kurs som Tullverket i Thailand använder sig av. I detta teoretiska fall så kör de med 4.55 (bussigt nog). Sedan vilken procentsatsen tullavgiften är på, och den råkar vara 3%. Så det hela ser ut som följer.

SEK: 10.000:- x 4.55 = 45.500 baht x 3%           = 1.365 baht
45.500+1.365 = 46.865 baht x 7% tullmoms       = 3.281 baht
Totalt att betala till Tullverket Thailand               = 4.646 baht

Så ni förstår att det är viktigt att man tar det på fullt allvar redan hemma i Sverige när man letar efter ”bevismaterial” för att kunna visa på värdet på vissa av de dyrare sakerna.

Godset är nu betalt av Er, och nu skall godset köras hem till Er i Thailand. Ni har naturligtvis 2 val här. Antingen, så har ni gjort upp med att ni hämtar godset själva, om det nu är styckegods ni skeppat. Och då är det ju inga problem kvar. Det är ju bara att hämta godset. Även om det är ett heldagars hillvitte att hämta sitt gods i hamnen i Bangkok. De allra flesta brukar låta mig köra hem godset förstås till sitt hem.

Men för containerns, så kör alltså vi hem containern till Er. Notera att det är lite annorlunda i Thailand gentemot de flesta andra länder i världen. Här i Thailand, så är det upp till Er som mottagare att lossa bilen med styckegodset eller lossa godset ur containern när containern står kvar på bilen.

Tänk också på att ni inte har hela dagen på Er att lossa. När ni gått över den s.k. ”fria tiden”, så debiteras s.k. ”väntetid” på bilen. Denna tid varierar, så det får man ta ifrån fall till fall. Men ta det på fullt allvar. Har ni bestämt att bilen skall komma på onsdag. Så se till att köpa hem Som Tam i mängder 1 flak öl samt kanske en flarra Regency och samla ihop lite thai,så hjälper de Er gärna att lossa snabbt och elegant.

Så med detta så skall det vara klart, och ni kommer att ha Ert bohag lyckligt och väl innanför dörrarna i Tjotaheiti nånstans i Thailand, och ni kan leva lyckliga resten av livet.

Kapitel 5

Packlistan är ofta en sak som förbises av människor. Jag menar dock på att den kan vara en av de viktigaste sakerna på hela transporten. Utifrån din packlista så bedöms du som människa. Och om Tullen t.ex. ser en handskriven ful jäkla packlista, så surnar de bara till och begär undersökning av godset, och är de riktigt sura, så lyfter de ur allt godset i förpackningarna, och kostnaderna för att återställa det faller på kunden, icke på tullverket som instutition. Därför att det viktigt att man sköter det snyggt och fint, och med lagom ”böjd rygg” gentemot t.ex. Thailands tullverk.

Dock skall man veta, att man behöver inte skriva så förbaskat detaljerat så det blir löjligt, utan man tar och kallar t.ex. knivar gafflar skedar plus kärl i köket för ”kitchenware”. Saker ifrån sovrummet kallar du för gemensamt namn ”bedroomware”, Verktyg icke elektriska kallar man för ”tools”.

Men sedan så gäller det allting som är elektriskt, och där är det viktigt att du skriver upp dessa detaljerat, du skriver då t.ex.:’
1 pcs drillingmachine Bosch modell; Azh-1252 year: 2002.   est.value 1.150 baht
1 pcs colour-TV Panasonic modell OO0W-1215 year 2004  est. value    800 baht

Men du räknar alltså inte antalet knivar.gafflar, skedar och tallrikar. När det gäller möbler så skriver du t.ex.
1 pcs table in wood est.value 1.500 baht
och så här håller det på.

Frågor på detta, bara emaila mig på [email protected]

Kapitel 6

Försäkring av godset är en fråga som för många människor är en sak som svävar i stor ovisshet!! Och jag kan förstå det. Försäkringsbolag liksom alla instutioner, brukar hölja in sin verksamhet i något slags dunkel, som är svårt att penetrera för människor med en normal energi. Man orkar bara ”en viss del” kämpa, läsa och lura ut hur saker och ting fungerar.

Vad det gäller försäkring, så fungerar det ungefär som så här. När man skeppar gods via fartyg, så finns där naturligtvis en försäkring som alla rederier har. Man säger till sina kunder att de har en försäkring och hoppas att frågorna stoppar där. Jag skall förklara det jag vet om denna försäkring som rederierna har.

Man försäkrar per automatik godset ungefär som en företagsförsäkring. Kan kunden via påskrivna fraktsedlar och helst fotograferat gods ”bevisa!” uppkomsten av en skada, och att skadan icke är deras egna fel, då kan man kanske ha tur att rederiet behandlar claimen, och ger sig till slut efter något års tjatande i skriven form både brev som fax som email.

Kallduschen som kommer då brukar nästan vara värre än att få ett avslag faktiskt. Ofta på vanligt gods typ personliga effekter, så kan man få ersättning med några svenska kronor per kilo, och det blir nästan löjligt de belopp som man pratar om.

Jag själv brukar därför förorda att man tar en försäkring genom mig själv. Jag, som ombud för ett försäkringsbolag, ordnar med en sjöförsäkring för godset, där åtminstone fösäkringsbolaget är vant att hantera skador och bedöma skador, och inte är för himla negativa i alla lägen.

Jag har ganska god erfarenhet av dessa situationer, och som sagt var, brukar förorda en försäkring, och där är försäkringspremien 2,275% av det värde som ni själva väljer att uppge för mig!!!

Rent praktiskt, så duger denna s.k. A-försäkring faktiskt ÄVEN om man har packat godset självt, vilket icke var fallet fram tills för några år sedan. När godset kommer hem till Er,t.ex. till Ert hem i Thailand, så öppnar man godset och kollar om där är skador.

Finner man att godset är skadat, så låter man det hela vara, och pillar inte med det mera. Man ringer till företaget i Thailand som representerar försäkringsbolaget i Thailand. Man väntar tills försäkringsagenten kommer på besök, och tittar på godset, och sedan ”godkänner” skadan.

Ofta så brukar försäkringsbolaget t.om godkänna skadan per telefon eller per fotografi om det är för himla långt att resa för att kolla. Och kanske för kostsamt att kolla. En sak som jag vill framhålla för Er alla, och som är det absolut viktigaste är något som i stort sett ingen någonsin kommer att påtala för Er och det är det följande.

Med en tagen försäkring tagen genom t.ex. mig, så är man försäkrad för en sådan sak som ”General Average”. Och det är alltså i korthet en lag som säger att alla ”shippers” på ett fartyg, alltså ALLA som har gods lastat på fartyget står ansvarigt PRO RATA för den förlust som rederiet kommer att få p.gr.a. om fartyget förliser.

Man skulle alltså i princip kunna bli skyldig miljoners miljoner om man skeppar ett par pallar och fartyget förliser.. Jag skall dock säga att sedan jag började jobba med shipping och transporter 1967, så har jag icke hört talats om ett endaste fall där denna lag har satts i ”spel” gentemot avlastarna. Men jag har läst om det ifrån äldre tider, då det var en realitet och verklighet som ALLA levde med och under.

Frågor?? Skriv gärna, så skall jag efter bästa förstånd försöka att svara..

Kapitel 7

Nu när allting är avklarat hemma i Scandinavien med Er transport, och ni inte kan göra mer än att luta Er tillbaka och avvakta tills godset ankommer Thailand. Kanske bläddra i lite tidskrifer och bara vänta och vänta och vänta tills ni själva skall åka ner till Thailand.

DÅ har jag ytterligare en liten förströelse för Er, om ni nu vill göra detta. Jo klicka på nedan länk som jag klistrat in, Där kan ni se med maximalt 1 timmes förskjutning exakt position på fartyget som bär Ert gods ner till Thailand.

http://www.marinetra…se/default.aspx

Klicka och lek med denna sidan, lite tid spiller ni säkert, och tycker nog det är ganska kul för den delen också.

Lycka till.

Kapitel 8

 Satt och funderade över det här med att flytta till Thailand, och visst är det rent fantastiskt hur många av oss det är som går i funderingar på att förändra vår framtid.

jag tycker i alla fall att det är ett klart hälsotecken, att vi människor trots att vi kanske har blivit lite luggsletna och lite till åren, inte bara sätter oss hemmavid, och bara väntar ut den tid som är tilldelad just oss själva. Vi kanske är allt emellan 50 till 70 år gamla, men ändå så lever vår äventyrsådra, och fortfarande lever den lite ”barnsliga” ådra som vi män har, och som vi alltid haft och alltid kommer att ha. Det är nog just den ådran som gör att vi är lite äventyrliga och inte bara nöjer oss med att vänta in slutet.

Glädjande är att det är såpass många som funderar på att göra något åt sitt liv. I de flesta fall här då, funderar på att flytta och slå ner sina bopålar just här i Thailand. jag kan ju själv enbart prata ur mitt egna perspektiv, men det som jag själv funnit är enormt, och det är en enorm push för ens egna jag, där man känner sig stolt över att man gjort nåt, att man försökt nåt, och inte bara självdött därhemma.

Jag känner att jag fick just det som jag drömt om i hela mitt liv, jag kom till sist fram till den ”paradisö” som jag drömt om alltsedan man blev könsmogen hemma i Sverige. Paradisö representerar inte nödvändigtvis just en paradisö, utan den dröm man haft vad det än månde vara.. Jag tror att det helt enkelt är svårt att misslyckas om man bara har rätt inställning.

De flesta av oss har en pension, och de flesta av oss har därför ett alternativ vad vi än tar oss för. Träffar vi en madam här i Thailand och flyttar ihop, och det skiter sig..vem har nästintill noll alternativ, ja inte är det vi falanger i alla fall, vi har ju vår ”månads-peng” som kommer i en aldrig sinande ström.

Så det är bara att försöka igen. att bli av med ”tillhörigheter” som ju verkar vara den allra största katastrof som vi falanger kan råka ut för i Thailand enligt många, är för min egna del fullständigt skitsamma. Klart man inte letar efter en katastrof, men om det händer, ta ditt pick och pack, lämna det materiella bakom dig, och börja om igen.

Du kan enkelt hitta ett nytt boende, lägenheter kostar ute på landet runt 2.500 – 3.500 baht per månad, och kanske runt 10-12.000 baht nere i Pattaya t.ex. Men de finns där alltid till hands i alla fall. Så med detta sagt, vi behöver aldrig vara rädda och skrajsna, VI klarar oss alltid vilka blåsningar vi än åker på.

Nä nu är det dags för en motionsrunda på hojjen, ha det gött…

Kapitel 9

Lite återgång till ämnet då, iställer för mina små funderingar. Vi har ju tidigare talat om det här med lagar och regler och hur dessa efterlevs (inte) i Thailand. och nu tänker jag då på regeln som säger att:

a – Thailändsk medborgare med ett thaipass som varit borta minst 1 år
b – Falang som tar in sina personliga effekter (secondhand) under de första 6
månaderna av sitt första 1.åriga uppehållstillstånd här i Thailand, även folk
med en workpermit faller in under denna kategorin…

Dessa två tar in det utan pålagor, alltså tull och skatt (VAT). Nu fick jag höra ifrån Bangkok och införtullningsbolagen att Thailand inte med definitivt bestämdhet behöver böja sig för denna lag och regel som t.om. står nämnd i deras Tullverks document.

Jag har de sista månaderna märkt en tendens, och den tendensen fick jag bekräftat nu häromdagen då, när återigen en skeppning som införtullades belades med dessa små avgifter och moms, som mer verkar vara mutor i form av offentliga avgifter.

Jag tolkar därför från och med nu förfarandet härnere som att en viss nivå penga-mässigt kräves in här, även om man har tillstånd i form av thaipass eller 1:årigt uppehållstillstånd enligt ovan.

Och en annan nivå om man har ingenting av det, nivån blir då bara lite högre. Fortfarande så är lockbetet att man skall slippa att själv åka och härja med dokument nere i Bangkok, och helt sonika bara mailar in kopia av passet, packlistan samt om man går in på thaipass, man också scannar in kopia av Tabien Baan.

Så med detta vill jag ha sagt, att ingen kommer in gratis här i Thailand även om man uppfyller alla kraven. De kräver in sina pengar, och det enda vi kan göra är att hålla nere kostnaderna så mycket det går. Jag får deala och wheela med detta några gånger för varje transport, sedan brukar alla vara så nöjda som man kan bli.
jag ville i alla fall nämna det, så ni alla vet.

Kapitel 10

Jag funderade lite grand på det här med fraktvolymer och mått överhuvudtaget på godset som man skeppar iväg. Det är ju alltid bra om man försöker att mäta godset hemma själv, innan man kör ner det til terminalen i utförsel-hamnen.

Grundregeln är alltså som vi kanske redan sagt att man letar upp de punkter på godset som representerar följande;

– Den längsta längden (L)
– Den bredaste bredden  (B)
– Den högsta höjden   (H)

M3, eller som det heter i dagligt tal kubikmeter mätes alltså genom den ekvationen LxBxH. Till skillnad ifrån andra transportsätt som bil och flyg, så har fartygs-transporterna kvar sitt sedan länge system för hur man beräknar fraktvolymen. Vi gör inte som biltrafiken och som flygtrafiken gör, alltså konstrar med ekvationer som ingen mänsklig varelse utanför själva branschen förstår. Det systemet i sig är utformat efter att enbart gynna en part i sammanhanget, och det är inte kunden…

På sjösidan så är 1.000 kilo (1 ton) detsamma som 1 m3, och inga andra konstigheter… Så det kräves alltså 1.001 kilo för att det skall anses vara mer än 1 m3, ok?

För att ytterligare förtydliga: 12 kollin bly  18 ton 9,5 m3, Här är det så välkänt bland shippingkretsar att vissa godsslag är tyngre än det mäter (skrymmer), så då är fraktnivån bra mycket högre än fraktraten vad det gäller m3 på samma fartygsrutt…

Personliga effekter i snitt, och detta är nu lite personligt, men i snitt vågar jag säga med stor tilltro att det mäter 10 ggr mer volymmässigt än viktmässigt, menandes då att 150 kilo är detsamma som 1,5 m3..

Detta är lite grand hur det fungerar..

Kapitel 11
Kom idag faktiskt att tänka på en av de allra första som jag lärde ”känna” i Göteborgs hamn. jag kommer ihåg det för att hans födelsedag precis har passerat. Denne ”gubbe” som man ju kallade dessa killar, var kanske i 55 års-åldern, hans smeknamn (som ju alla hade i stort sett) var ”Bagarn”, årtalet var 1967 när vi träffades första gången.

Jag var en nyanställd 16 årig yngling som var springpojk på en speditionsfirma vid namn Reinhold Westerberg. Förutom att springa runt på kontoren i city och utefter kajerna dagarna i ända med dokument som skulle lämnas och hämtas typ Bill of lading och fraktsedlar, så fick jag ganska omgående en syssla som hette duga.

Min chef C-G Thigerström sade stramt till mig en morgon att – ”kom med mig pojk”, han körde mig i sin bil ner till Masthuggskajen, och vi gick fram till en lång rad av nånting. Det var en 100 meter lång stuv med bomullsbalar. NU tog en 3:årig tid vid, där jag blev nerkallad till hamnen vareviga gång som ett fartyg anlöpte med bomullsbalar till någon av de stora spinnerierna (hette det så?) eller väverierna (?) Typ Dahlsjöförs, Sedan kommer jag inte ihåg de andra två som importerade detta,

Jag stod där och min chef lämnade mig med stränga order att jag den 16:årige ynglingen på sin första anställning skulle kolla ”statsvägaren”. Stuveriarbetarna rullade fram balarna till en stor våg, Statsvägarn vägde bomullsbalen på vågen med hjälp av små mot-vikter. jag kollade vikterna samtidigt som statsvägarn, och så jämförde vi våra siffror vid var 10.e bal, det MÅSTE bara stämma, annars omvägning hualigen…..

Trucken stod sedan på andra sidan vågen och plockade upp bomullsbalen, och lastade den på den väntande bilen, som skulle köra allting till väveriet. Den utan jämförelse grymt bäste bland alla truckförarna hette Rickard Kleihs, vi sågs många många gånger under årens lopp nere i hamnen. Vi tappade kontakten när jag gick vidare runt 1973, vi sågs sedan inte föränn 1987 och då som tränare i Askims IK. Det blev ett kärt återseende faktiskt, en mycket trevlig man må jag säga.

Alltnog ”Bagarn”, han kom över min horisont redan första dagen vid bomullsstuven. Min mamma var i upplösningstillstånd över att jag skulle börja arbeta och bli man, som hon uttryckte det. Jag hade inte en suck (chans) hon klädde mig i svarta byxor med en vit skjorta. Mina lama försök att tala om för henne att jag skulle ner till hamnen och arbeta med bomullsbalar föll inte alls i god jord. Duktiga människor har snygga kläder sade hon bara, och schasade ut mig genom dörren kl. 06.25 på morgonen.

Jag kommer då till arbetet i hamnen med min chef, han visar mig tillrätta, och när han går bort till bilen för att ge mig anteckningsboken, så hör jag vilket smeknamn min chef redan hade bland gubbarna, de kallade honom lite sådär halvt föraktfullt ”fröken Thigerström”,,, Å jäklar tänkte jag, skall jag få ett smeknamn nu också. Det hörde till saken att min chef hade en alldeles för hög och pipig röst, och man kommer bara inte undan ett smeknamn i hamnen med en sådan defekt, det är chanslöst bara…

Fröken Thigerström lämnade hamnen Jag hann nog fasen inte mer än ta emot anteckningsboken, och första balen rullade emot vågen, när den förste gubben lät undslippa sig – ”hej du vitskjorta”. jäävvlar anåda nu är det kört.. Plötsligt steg ”Bagarn fram och sade till gubbarna, han sade. killen är ny sluta nu, imorgon och framledes så blir det ingen mer vit skjorta…. Jag nästan stammade fram – ”n ä aldrig mer”. gubbarna skrattade, och de tog mig till sig, och jag satt med dom hela dagen vid kaffetårarna och vid lunchen, och de var skitsnälla.

Mamma fik höra storyn när jag kom hem, och hon lät mig fortsättningsvis själv bestämma klädvalet… Det löste sig bra, och jag glömmer aldrig Bagarn för den insatsen han gjorde då på morgonen 1967. Men vi sågs som sagt var många gånger nere vid jobben i hamnen, och många gånger körde han hem mig, och jag fick hoppa av vid Frölunda Torg, så fick jag promenera 30 minuter ner till Järnbrott.

Bagarn såg jag framledes i hamnen under åren som gick, jag var ju kvar i branschen, men hamnen förändrades snabbt när containern runt 1969 gjorde sitt första framträdande i Göteborgs hamn på fartyget Nihon. Det blev mindre och mindre gods att hantera för gubbarna, och snart hade containern totalt tagit över.

Bagarn såg jag aldrig mer efter 1973 tror jag det var.. Men han kommer alltid att finnas i mitt minne i alla fall..Han drack aldrig på arbetstid, vilket till viss del var ganska ovanligt bland stuverigubbarna, och han höll sin familj bakom ryggen. Han var respekterad därnere..

Glegolo

Har ni frågor eller vill ha kontakt, maila mig bara på; [email protected]