För att skilja dem åt köpte vi ett bit mark några kilometer utanför Roi-Et. Den kostade drygt 330.000 baht. Det fanns ett antal färdigställda tomter, och jag valde en så nära sjön som möjligt. Den gick inte att bada i, men det är ändå trevligt med sjöutsikt. De två sjötomterna skulle ägaren ha för egen del, och var inte till salu. Där fanns också ett jätteträd på den utvalda tomten, som jag tänkt kapa ner och göra något kul av. Hade sett sådana här tvåsitssoffor och en trapp. Går att göra mycket kul av ett stort träd.

Året efter hade det trädet kapats ner av den tidigare ägaren. Vet inte om sambon lovat honom det, hon blev inte alls lika upprörd som jag. Det här gjorde mig sur på honom, men det gick nästan över när jag fick veta att han fått 50.000 baht i böter, för han tagit ner ett så stort träd utan tillstånd! Det hade jag torskat på annars, och eftersom jag är falang, hade det säkert kostat betydligt mera! Han fick dessutom inte behålla trädet, det togs i beslag.

Tanken var att placera modulhuset jag hade i Pattaya där. Nu visade det sig att det skulle bli alldeles för dyrt att köra det ända dit, dessutom inte helt lätt att montera ner. Sambon visade mig ett litet hus på c:a 15 kvm. Det tyckte hon skulle räcka så länge, så vi kunde skilja den åt. När vi hade köpt tomten, bodde de i tält, tills huset byggdes. Sonen ville verkligen komma bort från morbrodern.

Istället valde jag att bygga det här huset på 24 kvm, det skulle gå lättare att bygga ut det då på ett förnuftigt sätt. Ett sovrum på 12 kvm, resterande fördelat på kök och toa/dusch. Det räcker utmärkt om du hjälper mig med det här sa sambon, som ju också ville ha lugn och ro. Jag gjorde en beräkning på kostnader, och insåg att 200.000 baht borde räcka.

Så det där med att inte tigga mer pengar blev inte långvarigt, men en oväntad situation uppstod. Jag ville måla hela huset gult, men det fick jag inte för sambon. Rött och gult var uteslutet, eftersom det kunde dra paralleller med Thailändsk politik. Då kunde det komma folk och göra djävelskap, oavsett vilken av färgerna man valt.

Det här tyckte jag var roligt! Jag älskar arbete, jag kan sitta i timtal och titta på det! En gång satt jag i skogen och tittade på myror, jag konstaterade att de inte alls arbetade rationellt. Flitiga är de, men de gör det väldigt tungarbetat för sig! Kunde inte sitta kvar så länge, eftersom de började krypa upp på benen på mig. Bara det, vad hade de där att göra? Fanns inga barr att bära där! Men det begrep ju inte myran, hjärnan kan inte vara så stor.

Här finns ingen tjäle att tänka på som i Sverige när man bygger, det gör att det får ett lättare byggnadssätt. Det här huset kostade 128.000 baht, det enda byggprojekt i hela mitt liv, som blivit billigare än beräknat! Jag valde att fylla upp tomten, visste ju hur lätt det kunde bli översvämning. Hade nog inte behövts, men nu rättade thaiarna sig efter hur jag gjorde, så de gjorde likadant på sina tomter. Den tokiga falangen begrep nog lite om att bygga ändå.

jag var noga att skriva upp alla kostnader. Jag ville veta vad det egentligen kostar att bygga ett hus i Thailand. Jag hade hört förskräckliga kostnader vid turistorterna efter kusten. Nu var detta i Roi-Et, som ligger i Nordöstra Thailand c:a 70 mil från Bangkok.

Jag fick erfarenhet av byggande i Thailand, om det här skrev jag på min blogg jag hade på Lindenytt. Tror jag gjorde 8 avsnitt av det här bygget, från början till slut. Har tyvärr inte alla dessa kvar tråkigt nog. Trodde de skulle gå att få tag på, när de utan förvarning stängde min blogg där.

Detta att hon fortsatte tigga pengar var nog inte tanken från början. När hon kom till Lindesberg, blev hon bekant med alla andra thaitjejer. De samtalade naturligtvis med varandra, ämnet var ofta pengar vid flera av dem. En av dem hade fått väldigt mycket pengar av sin man. Det skröts det naturligtvis med, och det gjorde nog att hon tyckte hon kunde få mera hon också. Hon visste att jag lagt ungefär 1 miljon baht på Mauy, älskade jag henne mera, eller varför fick inte hon samma? Så där gick snacket, och det slutade med att hon fick ungefär samma summa till slut.

Efter att hon gått på SFI blev hon tvungen att skaffa sig en försörjning, jag hade ju vägrat försörja brodern och sonen. Hon fick då ett erbjudande att åka till Drammen och börja med massage. Det var mycket jobb på den här massagen, två andra verksamheter hade fått stängas, då dessa sysslade med annat, som inte har med massage att göra. I Norge är man noggrann med både det, och de som jobbar svart. Hon fick lönen insatt på sitt bankkonto efter några månader. Det är svårt att öppna ett bankkonto i Norge. Hon fick så ett bankkonto efter ett tag, tack vare att hennes arbetsgivare tjatade på banken. Efter ytterligare någon månad fick hon ett ATM kort.

Hon skickade pengar till sonhustrun varje månad, fast denne gjorde många försök att skaffa ett eget arbete: Lyckades också med det, men inga längre perioder. Hon är dock en duktig arbetare, hon kan arbeta som en karl om det behövs, och skulle väl egentligen ha ett eget företag. De villa bygga in tomten med en mur mot granntomten. Det kunde hon dock inte, men jag uppskattar när man försöker. Har tyvärr ingen bild på den muren, men den var långt ifrån rak, och revs senare. Man lät sedan en firma komma och bygga en istället. Då blev det kanonbra! Så här blev det lilla huset när det blev färdigt.

Sonhustrun ville låna 4000 baht av mig en gång, då hon ville börja tillverka Isaan korv och sälja utanför skolan billigt. Att hon sa låna pengar, var nog bara ett finare sätt att tigga. Jag hade heller inte förväntat mig att jag skulle få pengarna tillbaka.

Isaan korv bestod av något lite fläskkött eller kycklingkött, mestadels var det ris. Hon satt i vardagsrummet och tillverkade den här korven. Pengarna hon ”lånat” skulle användas att köpa en grill. Hon skulle ha den för att sälja dessa korvar grillade, hon hade även några andra produkter som hon grillade till skolbarnen. Hon kunde dock inte muta rektorn tillräckligt mycket, så då fick hon inte vara kvar.